Resultat nås inte på barrikaden

Debattartikel

Oppositionens förmån är att man inte behöver berätta exakt hur det ska gå till när pengar ska sparas. Men när vi i majoriteten lägger förslag på bordet så är det samma opposition som vill spara mer, som ställer sig i främsta ledet för att driva opinion emot dem, skriver Åsa Johansson, Erik Evestam och Elisabeth Björk.

Svar till Värmlands borgerliga allians (NWT 30/1 2024).

De förändringar som behöver göras i Region Värmland – likväl som i alla andra regioner – är stora och svåra. På kort sikt handlar det om att möta den ekonomiska realiteten där kostnaderna är avsevärt större än intäkterna. Detta till följd av att regeringens finansiering av vården urholkats rejält, samtidigt som inflationen varit obarmhärtig.

Underskottet för hälso- och sjukvården 2023 var runt 900 miljoner kronor. Det är en svindlande summa, men att budgeten för regionens i särklass största verksamhet överskrids är långt ifrån unikt. Underskott på hundratals miljoner har funnits tidigare men har då räddats av generösa statsbidrag och ökade skatteintäkter.

Läget är illa i stort sett överallt och nu läggs enorma besparingspaket för att hantera underskotten. En annan bild är att sjukvården fortsatt att växa. De sex senaste budgetåren har den tillförts närmare 2 miljarder kronor. Sedan 2020 har det tillkommit drygt 700 medarbetare.

Att få kontroll på kostnaderna är nu helt avgörande och under hela 2023 har oppositionen krävt hårdare och snabbare åtgärder. Värmlands borgerliga allians lade också en budget som är 100 miljoner stramare än majoritetens. De vill alltså spara ännu mer.

Oppositionens förmån är att man inte behöver berätta exakt hur det ska gå till när pengar ska sparas. Men när vi i majoriteten lägger förslag på bordet så är det samma opposition som vill spara mer, som ställer sig i främsta ledet för att driva opinion emot dem. Alternativt så avstår man från att delta i beslut.

I sin debattartikel hänvisar Värmlands borgerliga allians till ”en lång rad konkreta förslag”. Vi har läst dem och konstaterar att det är många målande ambitioner som är lätta att hålla med om – och som vi i många stycken redan jobbar med. Men det som omfattar hälso- och sjukvården innehåller i stort sett inget konkret som löser de problem vi står inför. Det mest konkreta är förslag om en ”ekonomisk krisledningsgrupp”. Vi anser dock att vi redan har alla de mötesforum vi behöver för att fatta nödvändiga beslut.

Jämsides med ekonomin har vi en annan utmaning som också måste hanteras. Demografins utveckling visar tydligt att behovet av vård och omsorg ökar kraftigt – samtidigt som tillgången på medarbetare kommer att minska. I ett längre perspektiv måste vi alltså ge mer vård, med lika många – eller kanske till och med färre – medarbetare. Detta är fakta som är lika tydliga som de ekonomiska realiteterna.

Den helhetsbild som efterfrågas är för oss en robust vård med bra kvalitet för alla värmlänningar, samt en bra arbetsmiljö. Att lyckas med detta kräver ett starkt förändringsfokus i alla led. Det handlar inte om att stänga varken sjukhus eller vårdcentraler – för vi vet att de kommer behövas. Men vi måste också vara medvetna om att allt inte kan fortsätta och se ut som det gör i dag.

Vi är ödmjuka i utmaningens omfattning och förstår att många har frågor, är oroliga över sina verksamheter och sin egen roll i framtidens Region Värmland. Därför har vi beställt att omställningsarbetet ska ha förankring ute i verksamheten.

Vi vill ta ansvar för Region Värmlands utveckling och då är det inte på barrikaden resultaten nås, utan med en målmedveten verksamhetsutveckling på alla våra golv, i alla våra avdelningar, enheter och arbetslag. Och oavsett varifrån de konkreta förslagen kommer ifrån så kommer vi att lyssna.

Åsa Johansson (S)

Regionråd

Erik Evestam (C)

Regionråd

Elisabeth Björk (V)

Regionråd